Promenaden blev till en springtur, helt utan krav. Ingen tidtagning, ingen pulsklocka och ingen Nike+ eller Runkeeper. Det i kombination med frisk, kylig luft och både frukost och lunch i magen resulterade i en riktigt bra runda, det kändes faktiskt som att jag skulle kunna fortsätta hur långt som helst.
Jag har alltså ingen aning om hur långt jag sprang eller vilken hastighet jag snittade, men vad gör väl det? Åh, man blir så jäkla glad när det går bra!!
Måste dock ha sett helt knäpp ut när jag gick och handlade, svettig och röd i ansiktet.. När jag kom hem från handlingen tog jag en snabb dusch för att värma upp mig, svepte en celsius och drog till gymmet.
Nästan folktomt just innan stängning, jag körde lite rygg och biceps. Jag kan ju säga att det var så värt det efteråt, för middagen smakade säkert hundra gånger bättre.
Nu är det hopp i säng, fm-jobb imorgon.
No comments:
Post a Comment