Den hatade konditionsträningen

Idag när jag kom till gymmet insåg jag att jag hade träningsvärk i precis hela kroppen. Det brukar aldrig hända, men kan ha något att göra med att jag körde dubbla pass i måndags, så varken rygg eller axlar hade hunnit återhämta sig efter det. Körde också ett lite längre pass igår med både bröst/triceps och mage.

Eftersom jag inte kunde styrketräna som vanligt pga min värk så valde jag att istället träna det jag hatar mest av allt, det vill säga kondition. Springa utomhus är något jag kan stå ut med, jag kan till och med gilla det ibland när miljön man springer i är vacker, men löpbandet är ett big no-no. Jag har sjukt dålig kondition och dessutom väldigt hög maxpuls, så det känns i princip som att hjärtat ska hoppa ur varje gång jag springer. Ta sedan bort frisk utomhusluft och lägg till utsikt över en spegel på ett tråkigt litet gym, och jag är i helvetet. Därför valde jag att cykla istället, då kan man hålla ett lite lägre tempo utan att behöva stanna av helt eftersom man sitter ner på cykeln.

Jag kan inte ens beskriva ångesten jag får av att veta att jag ska cykla i 40 minuter, så jag körde lite mind games med mig själv. Det fungerar ungefär så att jag tänker att jag till exempel får dricka vatten efter 5 minuter eller 2,5 kilometer, vilket som går fortast, eller att om jag cyklar snabbare än 35km/h i en kilometer så får jag cykla långsammare än 35km/h i en halv kilomter sen. Ja, ni förstår. När man delar in det i små "tävlingar" går de där 40 minuterna mycket fortare!

Jag fixade iallafall de där 40 minuterna, men det var tungt. Längtar verkligen till sommaren så att man får börja springa utomhus igen. Tiden går så mycket fortare när man ser att man kommer någon vart när man springer, istället för att bara röra sig på samma punkt.